”Jag ser vad du försöker berätta med din utställning”, säger borgmästaren i Nablus medan han låter blicken vandra över graffitibilderna från Gaza. “Här kommer alla politiska partier och åsikter i Palestina till tals, du vill enighet - precis vad vi strävar efter i Nablus”.
Ingenjören Adly Yaish valdes till borgmästare i valet 2006. Det är en mycket populär borgmästare som representerar staden som styrs av en koalition av Fatah och Hamas. “Vi håller ihop här i Nablus därför att vi är konservativa och inte vill splittra stadens familjer, i varje familj finns det nämligen medlemmar från båda blocken, islamister och sekulära bor under samma tak”.
Valet 2006 i Palestina var ett fritt och demokratiskt val, det är alla bedömare ense om. Men när Gaza Graffiti invigs i Nablus lyser Sveriges officiella representation i Palestina, Generalkonsultatet i Jerusalem, med sin frånvaro. Den folkkäre och folkvalde borgmästaren lär sympatisera med Hamas – och EU har som bekant beslutat att inte ha något samröre med Hamas, som betecknas som en terroristorganisation. Men hallå, får man lust att utropa, vad hände med stödet till fria och demokratiska val?
Gaza Graffiti blir en succé i Nablus. Rapparna i DAM framträder, unga dabkedansare från flyktinglägret Askar gör en uppvisning, teatergruppen Al Harah spelar inför en stor publik, och unga konstnärer från Nablus skapar en mural tillsammans med skolbarn i solidaritet med Gaza. Här är det borgmästaren själv som tolkar när jag pratar med Suha om vad hon målar på muralen:
Neven har valt en mer modern grafftistil när hon bygger en bro mellan Nablus och Gaza:
Konstnären Maram Al-Hunaity målade hus som vrålade ut sin protest mot vad som händer i Gaza.



